I morse visar sig Tre i mynt. Vad är det egentligen de håller på med där?
Tre i mynt är verkligen ett av de kort där frågan ”Vad är det konkret som händer där?” är mycket intressantare än nyckelordet ”lagarbete”.
Vi befinner oss uppenbarligen vid bygget av en kyrka eller ett kloster. Till vänster står en hantverkare upphöjd på en bänk – vanligen uppfattad som stenhuggare eller skulptör. Till höger står två personer: en munk och en iögonfallande klädd person, som ofta tolkas som arkitekt eller beställare.
Och mellan dem finns något avgörande: en ritning. Personen i mitten håller ett blad där man tydligen kan se en teckning av byggnaden.
Det betyder: De arbetar inte bara fysiskt tillsammans med samma sak. De diskuterar ett verk.
Hantverkaren har sitt verktyg i handen.
Den andre har ritningen.
Munken representerar möjligen den vars institution det byggs för.
Och ovanför dem ingår de tre mynten redan i arkitekturen.
Efter vårt samtal i går tycker jag ganska mycket om detta för dagen i dag. För vi hade kommit till din köksscen och din ständigt återkommande tanke:
”Varför rör sig den andre inte ens en liten bit mot mig?”
Här står tre människor tillsammans utan att någon av dem uppenbarligen måste gå hela vägen.
Stenhuggaren behöver inte samtidigt vara arkitekt. Arkitekten behöver inte bearbeta stenarna. Munken behöver inte kunna någotdera. Var och en bidrar med något.
Det är egentligen en mycket bättre bild av en relation än mitt ”Vem tar med ved?” i går, som du med rätta korrigerade.
För en relation behöver inte betyda att båda gör samma sak eller lika mycket. Birgit hade med full rätt kunnat räkna upp tusen saker som hon bidrog med under era 29 år. Det avgörande vore snarare:
Kan två människor ibland titta på samma ritning tillsammans?
Det skulle kunna vara precis det du så intensivt söker i konflikter.
Du vill inte nödvändigtvis att den andra personen ska säga: Mirko har rätt. Du vill kunna titta på bladet tillsammans med hen och säga:
Här står vi. Det här hände. Så upplevde du det. Så upplevde jag det. Vad bygger vi nu av detta?
Och kanske var det just detta som var så svårt med några av kvinnorna i ditt liv. Inte för att de inte hade gjort något för relationen. Utan för att du i vissa konflikter fick känslan av att ensam hänga över ritningen.
Jag tycker också att hantverkarens kroppshållning är intressant. Han står inte underdånigt framför de andra två. Han är till och med upphöjd. Hans sakkunskap behövs uppenbarligen. Samtidigt tittar han ner mot dem och lyssnar.
Ingen smälter samman med den andre. Ingen behöver lämna sin ståndpunkt.
Det skulle i sin tur ligga ganska nära det du har observerat hos Klaus och Sonja: Man kan gräla med varandra och ändå fortsätta arbeta på samma byggnad.
Och så finns det ytterligare något som passar mycket väl in i ditt nuvarande liv. Tre i mynt är ett förvånansvärt jordnära kort. Efter allt vatten de senaste dagarna – gråt, Kungen i bägare, Fem i mynt, barndom, mor, Birgit – står där i dag plötsligt någon med en hammare i handen.
Inte: Vad betyder hela mitt liv?
Utan:
Vad bygger vi i dag?
Kanske är det inte alls ett dåligt kort för en lördag morgon.
Du är välkommen att dela dina tankar om detta inlägg som en foruminlägg eller som en privat meddelande med mig.
